Åter till Kyrkerörsskolan

         
 

Ibland är det skönt att gå tillbaka till det gamla men eftersom det var så pass annorlunda nu, kväll, god mat, öl, bara trevligt folk, så kände jag inte riktigt igen mig på Kyrkerörsskolan. Men Löddrets återseende med svarvarna i slöjden lär ha varit både rörande och tårfyllt.

Ibland tänker man helt fel. Med facit i hand så är det ju löjligt att tänka sig att någon av oss skulle ha tagit sig iväg till Skövde efter denna helkväll på Kyrkerörsskolan. Ännu mera fel var den plan om en Duvelprovning hemma hos Grannen som några av oss (läs mest Värden) hade förberett för. Efter en sådan hellyckad kväll som vi hade vid denna vår sjätte träff kommer att bli svår att överträffa. Givetvis var det roligt att få laga lite mat ihop men det finns många guldkorn från denna kväll. Jag har svårt att rangordna dom och ännu svårare att sätta dom i kronologisk ordning men visst var det kul att känna omsvängningen vid kvällens första omröstning, den om Cuba-Martins förslag till ändrad tidsplan. Han reser sig upp, framför sin åsikt som i korthet byggde på att han behöver svängrum i kön, på dansgolvet och i baren och att detta inte uppnås på en lönelördag. Han får en rad medhållande nickar samt massor av ryckningar på axlarna. Som om det skulle spela roll vilken dag?

   
  Vissa felräkningar gjorde att man höll på att placera både sportlovet och trettondagen som möjlig vid den andra lördagen i januari men dessa rättades snart till och vi var nästan framme omröstningen då Stjärnan ber om ordet och framför ett ganska lågt argument som handlade om några jeans som skulle sluta straxt ovan något annat klädesplagg och att det vore bättre med en lönelördag för då finns det tio sådana istället för en.  
 

Välkomstölen i fint glas!!!

Stjärnans rimmande – Detta öl påminner om sol, vind och vatten. Men vad det smakar, det vet i katten. Låg helt rätt med vad vi tyckte om Millers Genuine Draft medan Drutten på ett utmärkt vis delade ut betyg. Som före detta kollega till honom vet jag att han inte är direkt slösaktig med MVG i vanliga fall så det är bara att slicka i sig av berömmet    
         
  Enormt intressant var det att uppleva skillnaden hos öl, samma öl, med olika temperaturer. Tänk att en Chimay Blå kan ändra karaktär så pass mycket bara för att man serverar vid fel temperatur. Kanske blir man någon gång bjuden på en Chimay-festival men om inte så kommer jag hur som helst att göra flera temperaturtester. Märker man någon skillnad mellan 12°C , 15°C och 18°C ? Var är Chimayen helt optimal? När når den upp till 10-poäng? På samma sätt skulle jag vilja göra om testet med en riktig öl från det ljusare lagerriket. Miller var en utmärkt representant för kanotlagrarna men det gör ingen större skillnad när man dricker dom. Tyvärr var det inte enbart skämt att Millern gick bra att använda som vatten vid 10°C för att skölja rent i munnen mellan provningarna av Hell och Chimay.  

 

 

Här langas det öl

Hur gick kvällen? Chimay Blå vann men inte med någon bredare marginal.
  Hell Millers Chimay
Snittpoäng 7,31 4,92 7,73
Diff. mellan temp 2,2 2,0 2,2
Bästa temp 10°C 4°C/10°C
men absolut inte 20°C 		20°C

 

Förrättsölen, Spendrups Röda

 

 

.

 

.